Nej fy sa ensam man kan kanna sig alltsa.. Igar var det anda en ratt okej dag, langtade inte sonder mig efter folk men idag, fyyyyy =( Hoppas att jag inte kanner likadant imorgon for da star jag fan inte ut en dag till.. Alltsa det ar verkligen skitjobbigt att ga ifran att umgas sjukt tatt med folk till att sen vara sjalv i 11 dagar. Eller okej, helt sjalv ar jag ju inte. Ar ju med folk har med hela tiden men det ar inte samma sak. Det ar ju inte mina alsklingar jag ar med.. Jag far ju inga betydande kramar & pussar fran dom =( Jag behover mina trakter, mina kompisar, mina skamt tillsammans med MINA vanner och alsklingar!! Jag behover verkligen narhet kanner jag. Hatar att vara sjalv och sova sjalv..

Aja, en dag i taget.. Nu ar det liksom natt igen sa snart ar det en ny dag och annu narmre tills man kommer hem & far ha det underbart igen.. Klart jag ar jatteglad for att jag tog steget och akte hit sjalv, har ju skitkul har men det ar jobbigt att aka ifran allt dar hemma nar man har en san bra period med sa mycket i livet.. Nej fy, nu borjar jag nastan grata.. Alltsa jag tror inte ni fattar hur sjukt allvarligt detta ar.. Hoppas bara att allt ar likandant som det var nar jag akte.. Alltsa att vissa personer tycker & kanner likadant och att inget har forandrats med tanke pa att man alltid kan traffa nya osv..? =/ Blir lite orolig faktiskt.. Men det ska nog ga bra anda..

Saknar alla bara sa jaaaakla mycket!!! ='( ♥

; och du, du betyder allt!

Puss!