Mmh, har inte kunnat uppdatera sen i måndagskväll pga ett par anledningar.

En är för jag skulle jobba i Tisdags. Slutade med att jag började gråta efter en timme på jobbet & chefen såg det så han skickade hem mig. (Grät lite till för jag ville inte hem & jag hatar när andra ser mig svag på det sättet) Jag hade ingen röst kvar what so ever & var helt weak hela jag. A. såg också det & dagen efter (idag) smsade jag honom & skrev att jag har 38,5 graders feber. Ringde chefen efter mer press från mammi, brorsan & A. & han sa till mig att stanna hemma idag också.
FAN också, jag som verkligen behövde mina timmar men vad ska jag göra..? Jag måste må bättre helt enkelt, inte bara det att vi åker på fredag utan även att jag faktiskt måste inse att det är okej att inte behöva jobba mer eller mindre varje dag (& vara äkta workaholic som jag är), och att man faktiskt får vara sjuk, man måste tillåta sig själv att stanna hemma och bara ta det lugnt.

Sen tänkte jag faktiskt jobba idag, 17-21 men som sagt, eftersom min feber hade blivit värre imorse så fick jag inte gå då.. & sen mellan allt detta har jag gråtit, sovit, tjafsat, oroat mig, sovit lite till & hostat sönder mig & även försökt fixa till allt jävla strul som har uppstått typ 4 dagar innan våran Londonresa. Nu blir den ju av ändå men fan jag svär, jag var en sekund ifrån att inte åka. Hade jag inte haft telefonsamtalet tidigare idag med A. som lugnade ner mig så hade jag fan inte vetat vad jag skulle göra.
Ayah, what to do? Tycker det är jävligt trist att det skulle bli såhär! Men samtidigt så känns det ändå som att jag inte är den som förlorar mest på det. Vill inte gå ut för mycket här i bloggen om vad det handlar om men iaf.. You get the point.
Nu är nog det mesta ordnat iaf & vi kan andas ut.

21,2o på fredag. BYE SWEDEN! c(: